Lars "Lacke" Jansson

Har fått en hel del skarpladdad kritik riktad mot mig de senaste dagarna pga att jag bloggar för sällan. Det har varit allt ifrån hotfulla telefonsamtal till arga blickar ifrån för mig helt okända människor på stan.
Men va faan.... Man måste ju hinna leva lite emellanåt oxå. Annars har jag ju ingenting att reflektera min blogg emot!

Ni vill väl inte att det här ska bli någon skitblogg precis som alla andra.
Jag menar vem bryr sig om ifall BlondinBella har köpt en ny plattång eller om hon av misstag glömt bort att raka muttan inför en dejt?
Inte jag i alla fall! Beror väl kanske mest på att hon tyvärr inte tillhör den målgruppen jag har någon chans att nå fram till sexuellt.
Jag Håller med Jan Banan i "Torsk på Tallin"
  
- Jag går raka vägen på andrahandssorteringen... Kan finnas mycket gött innanför de trösera! :)

Någon som däremot inte har det allt för gött ställt innanför trösera just nu är min lilla älskade nyponblomma som jag råkat smitta med klamydia nyligen :(
Först tänkte jag skylla på att det är så förbannat dyrt med kondomer nu för tiden, men vid närmare eftertanke hoppade jag den bortförklaringen. Tänk er själva...

   -  Öhh, Lacke! Kan du förklara för mig hur faaaan det kommer sig att jag helt plötsligt har fått klamydia?

   - Vet du hur dyrt det har blivit med kondomer eller... Dom har ju skjutit i höjden i samma takt som grönsakerna... du vet ju hur kärvt  jag har det ekonomiskt gumman

I stället drog jag till med en ännu värre bortförklaring.

   - Men asså... Jag trodde att jag va emun mot klamydia eftersom jag haft det så många gånger.

Förlåt baby! Det va dumt av mig. Spelar ingen roll ifall jag har kondom eller om jag nu hade vart emun. Ska såklart inte springa runt å doppa i någon annan tjej iallafall. Hur som hellst tycker jag ändå att vi har kommit varandra närmare efter det här på något sätt, eller va tycker du? Det ska såklart inte hända igen!

Jaja.. Nog om mitt kärleksliv nu.

Jag vaknade relativt tidigt i min soffa idag. Morgonbongen stirrade vädjande på mig med sitt enda öga, men han fick en smäll med förmaningen: Gå och lägg dig igen!
Istället stäpplade jag på sömndruckna ben bort till kylen för att se om det fanns något gött att slänga i sig till frukost. Soprent så när som på en ketchupflaska och några gamla tidningar jag slängt in i kylen för några månader sedan. Detta i syfte att absorbera den dåliga lukten. Ett gammalt beprövat trix som faktiskt fungerar förvånandsvärt bra!

Till min stora förtjusning hittade jag ett öppnat paket fiskpinnar i frysen som jag tillagade i brödrosten. Jag gillar kostsammansättningen i fiskpinnen då den dels är väldigt rik på proteiner men samtidigt erbjuder en aggresiv kolhydratkick i form av paneringen.
Mumsade i mig de spröda pinnarna till en dokumentär om gravitationskraften jag laddat ner från nätet ett par dagar tidigare. Efter ungefär halva dokumentären smög sig tröttheten åter på och jag stängde av TV:n och drog täcket över huvudet.

När jag åter vaknade va klockan halv fem på eftemiddagen. Helt sjukt men jag sover nog mellan 12 och 15 timmar per dygn. Kan inte riktigt förstå varför för jag lever ju inte det mest aktiva livet precis. Måste bli bättring för det är ju snart beach -09!
Har länge funderat på att börja sparka boll igen så jag tog upp mobilen för att höra om det va någon fotbollsträning och bingo!

   -Träning kl halv 7 ute i hol. Vi plockar upp dig vid Willys.

Som den gamle skyttekung man är fick jag ett näst intill kungligt mottagande, och det kändes nästan heligt att återigen få snöra på sig fotbollsdojorna nere i det mögliga omklädningsrummet.

   - Nämen va faan! Brasse Lasse... Är du tillbaka?

   - Lasse Loss! Har du hittat hit?!, jublade mina lagkamrater i munnen på varandra.

Träningen gick förvånandsvärt bra trotts att den enda konditionen jag intjänat det senaste halvåret inkommit under mina promenader från och till systembolaget.
Efter träningspassets slut orkade jag till å med stanna kvar på planen och slå några frisparkar mot mål, tillsammans med Joffe och Käck. Erik som i vanliga fall är back men älskar att bjuda på spektakulära tv-räddningar ställde sig i mål.

   - Öh... Kan jag få låna dina målvaktshandskar? frågade Erik lagets ordinarie målvakt.

   - Du behöver väl för fan inga målvaktshandskar med dom valkarna du har runkat till dig i nävarna, kontrade Käck.

Efter mitt långa uppehåll va jag lite orolig över att jag kanske tappat känslan i min gudabenådade frisparksfot, men i stort sett vart och varannat skott satt som gjutet i kryllan.
Det va värre för Joffe. Under mina 20 år som fotbollsspelare har jag aldrig sett någon vara ens i närheten av att skjuta så bedrövliga frisparkar! Från central possition utanför straffområdet va det inte långt ifrån att han skjöt sönder hörnflaggan med ett av sina vårdaskott.
Hade han skjutit en sån frispark på match hade han förmodligen fått rött kort, för en sån gubbe har inte på en fotbollsplan att göra!

Efter träningen knäckte jag en bira i omklädningsrummet. Lutade mig tillbaka och andades in den ljuvliga svettlukten som sporadiskt beblandade sig med fislukt och hånfulla kommentarer om hängpungar.
 
Till min stora glädje hölls ett kort spelarmöte efter duschen med fika. Slängde i mig några kanelbullar och en mjuk pepparkaka...
Dessutom lyckades jag få med mig en näve servetter från klubbstugan, eftersom det råder total avsaknad på skethuspapper hemma.

Det måste ju vända ekonomiskt snart tycker jag...