Allvarliga symptom
Vilket eländes elände. Vaknade tidigt i morse och kände mig yr. Kunde knappt sätta mig upp i sängen för det snurrade i skallen och mina armar, ben var helt avdomnade. Jag mådde verkligen inte bra!
Jag är ingen utbildad läkare, men symptomen tycktes onekligen likna de som kännetecknar en person som drabbats av kraftig blodförlust.
I sedermera tid fann jag förklaringen i en ovanligt härsprungen morgonerektion. Har varit med om mycket konstigt i mina dar men det här tar nog priset. Jag gjorde en snabbanalys av läget och bedömde det som mycket kritiskt.
- Vatten, jag måste ha vatten!
Mödosamt ålade jag mig på rygg ut till köket, där jag lyckades få i mig en liter vatten. Jag dränkte också in en kökshandduk i kallvatten som jag omsorgsfullt lindade runt mitt huvud.
jag beslutade mig att avvakta läget, och la mig själv på sängen igen för observation. Efter en halvtimme var tillståndet forfarande oförändrat. Efter ytterligare en kvart kände jag att mina värden började förbättras en aning och jag gjorde bedömningen att läget nu var allvarligt men stabilt.
Plötsligt ringde telefonen.
- Är det lars?
- Jaaau.. svarade jag ömkande, och kände hur svag min röst lät.
- Det här är Carina på kriminalvården. Du skulle varit ute ur lägenheten för en kvart sedan!
Faan! I den akuta krissituation som uppstått hade jag helt glömt bort min fotboja och det faktum att jag varje dag måste lämna min bostad 40 minuter innan jag börjar skolan.
- Jag är jättesjuk, svarade jag. Jag lider av.... av... Erectus Ståfilus.
- Va?, frågade rösten på andra sidan luren.
- Det är en svår typ av morgonstånd.
- Se till att snöra på dig skorna med en gång! Du har tio minuter på dig! Hon lät arg.
Mina symptom var plötsligt som bortblåsta och jag skyndade mig iväg till skolan. På vägen svor jag långt och länge över det omänskliga bemötandet jag fått av frivårdsinspektören.
- Jävla idiot!!!!!!
Samtidigt kunde jag inte låta bli att skratta. Haha Erectus ståfilus! Hur hopokondrisk kan en människa bli egentligen?
Jag är ingen utbildad läkare, men symptomen tycktes onekligen likna de som kännetecknar en person som drabbats av kraftig blodförlust.
I sedermera tid fann jag förklaringen i en ovanligt härsprungen morgonerektion. Har varit med om mycket konstigt i mina dar men det här tar nog priset. Jag gjorde en snabbanalys av läget och bedömde det som mycket kritiskt.
- Vatten, jag måste ha vatten!
Mödosamt ålade jag mig på rygg ut till köket, där jag lyckades få i mig en liter vatten. Jag dränkte också in en kökshandduk i kallvatten som jag omsorgsfullt lindade runt mitt huvud.
jag beslutade mig att avvakta läget, och la mig själv på sängen igen för observation. Efter en halvtimme var tillståndet forfarande oförändrat. Efter ytterligare en kvart kände jag att mina värden började förbättras en aning och jag gjorde bedömningen att läget nu var allvarligt men stabilt.
Plötsligt ringde telefonen.
- Är det lars?
- Jaaau.. svarade jag ömkande, och kände hur svag min röst lät.
- Det här är Carina på kriminalvården. Du skulle varit ute ur lägenheten för en kvart sedan!
Faan! I den akuta krissituation som uppstått hade jag helt glömt bort min fotboja och det faktum att jag varje dag måste lämna min bostad 40 minuter innan jag börjar skolan.
- Jag är jättesjuk, svarade jag. Jag lider av.... av... Erectus Ståfilus.
- Va?, frågade rösten på andra sidan luren.
- Det är en svår typ av morgonstånd.
- Se till att snöra på dig skorna med en gång! Du har tio minuter på dig! Hon lät arg.
Mina symptom var plötsligt som bortblåsta och jag skyndade mig iväg till skolan. På vägen svor jag långt och länge över det omänskliga bemötandet jag fått av frivårdsinspektören.
- Jävla idiot!!!!!!
Samtidigt kunde jag inte låta bli att skratta. Haha Erectus ståfilus! Hur hopokondrisk kan en människa bli egentligen?
Kommentarer
Postat av: Bella Eklund
hahahah, du är tamejfan SJUUUUK!! :D :P
Postat av: Räkan
HAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHA helt underbart ;)
Postat av: Eva
haha tror jag inte en sekund på.. du bara driver med oss!
Postat av: sofia
HAHAHA FAAN vad pinsam du är!!
Trackback
